Mat som är mod

Jag hatar retrokulturer. Folk som tror sig veta vad "äkta" hip-hop, punk eller whatever är. Såna som vet hur det gick till när det begav sig, hur det bör gå till nu och har samma kläder som sina föräldrar hade en gång i tiden. Väluppfostrade typer som följer alla regler och avfärdar alla som inte följer samma regler som oäkta. Kort sagt, folk som tycker det var bättre förr.

Mods är kanske värst av alla. De har för korta byxor och åker runt på fula mopeder med extraljus och lyssnar på musik som sög redan på sextiotalet. De kör helt enligt sin egen mycket detaljerade retroregelbok, och har missat hela poängen. Alla subkulturer uppstår när någon eller några blandar vilt mellan olika stilar de gillar. De skiter i alla regler för hur saker ska vara och sätter ihop något eget. Framförallt skiter de i hur det var förr. Ingen bra kultur har någonsin skapats av någon som tycker det var bättre förr. Det var INTE bättre förr. Glöm aldrig det. Den bästa skivan har inte gjorts av Neil Young, the Clash eller Public Enemy, och definitivt inte av vare sig the Who eller Style Council eller ens Marvin Gaye. Den bästa skivan kommer alltid imorgon, eller absolut senast nästa månad. Livet händer här och nu, att vilja leva i det förgångna är helt perverst.

Men allt Mod är inte elände. Det finns sympatiska drag i nästan alla subkulturer (utom rollspel – dom leker inte ens 60-tal utan medeltiden, vilket borde vara belagt med spöstraff). Självklart finns det tilltalande drag även med Mod. Jag har alltid varit svag för klassisk brittisk kläddesign typ, Ben Sherman, Fred Perry och Lonsdale. Men det är främst mod-attityden jag gillar. Att leva gott, ha snygga saker och klä sig stiligt, trots att man har dåligt med pengar. Det är något jag alltid försökt göra, ofta till och med frivilligt. En snygg modparkas kostar trehundra spänn, är varm och har stora snattarfickor. Och bara en sån underbar sak som att man kan vara socialist OCH ha snygga kläder gör att mod-attityden aldrig kommer att dö. Stil och socialism är nämligen oslagbara tillsammans, en perfekt kombination av form och innehåll.

Jag stöter på något som verkligen är Mod varje gång jag handlar på Konsum i Högdalen. Om man ska återanvända en subkultur är det självklart attityden man ska sno, inte en massa fåniga detaljer - om man inte vill sluta som bröderna ögonbryn i Oasis. Inget har fattat det bättre än Konsum. Jag tänker självklart på de blåvita varorna, Konsums lågprisserie. Den ultimata modmaten. En perfekt kombination av form och innehåll. Snyggt, gott och billigt. Alla har råd, alla kan vara medlemmar. Stil och socialism. Att min granne som jobbar som personalrekryterare alltid handlar på ICA ser jag som ett bevis på hur rätt Konsum har.

Ta formen till att börja med. Paketen är väldigt snygga. Enkla, klara färger i smakfull kombination. Sedan står det helt enkelt bara vad det är på paketen. Ingen trenddesign, inga fåniga namn, inget onödigt tjafs. Tvålen heter "tvål", tandkrämen heter "tandkräm", vem behöver veta mer än så? Innehållet är dessutom alltid bättre än konkurrenternas. Egentligen behöver man aldrig köpa något annat än blåvita varor.

Mina favoriter är:
Knäckebrödet
Snabbkaffet
Skorporna

(Nu fick du mitt bästa diettips på köpet också, men glöm inte c- vitaminerna, annars kan du tappa tänderna)

Konsums blåvita serie ser dessutom ut som alla varor gör i den enormt underskattade filmen Repo Man, med den likaledes enormt underskattade skådespelaren Emilio Estevez i huvudrollen. I Repo man står det bara "beer" på ölburkarna och "food" på konserverna. En lustig anekdot i sammanhanget är att Repo Man är en av de verkligt få amfetaminfilmerna. Amfetamin var modsens favoritdrog. Roger Daltrys stammande i the Who's mm-m-my ge-ge- generation är en härmning av någon som är riktigt jävla uppe på speed. Cirkeln är sluten.

Hursomhelst. Jag är jävligt glad att Modattityden lever och frodas på konsum. Tusen gånger hellre det än en massa retroband som heter som sina mopeder eller sina skjortor. Nu väntar jag bara på en Blåvit Concept Store, med bara blåvita varor.

Och givetvis blåvit folköl, 3.5 %.